Kommentar till Markusevangeliet 16:3 | Kvinnorna på väg att genomföra en sista kärleksgärning för Jesus hade glömt en detalj. Deras krafter skulle inte förslå för att ta sig in i graven. Men de praktiska problemen fick dem inte att vända om. Vi kan ta rygg på dem när vi frestas att låta oss stoppas av sådant som tycks oöverkomligt.
Kommentar till 2 Timotheosbrevet 2:13 | Större trohet finns inte än detta, att inte släppa taget om någon enda människa, inte ens om dem som själva sviker och överger.
Kommentar till Markusevangeliet 15:33 | Ingen av dem som var närvarande vid Jesu kors kunde missa att det som skedde var unikt och omvälvande. Hur håller vi kvar den insikten i en tid när långfredagen för många har förvandlats till en extra ledig vårdag för shopping och nöjen?
Kommentar till Psaltaren 111:4 | När det är som mörkast i livet är behovet att påminna sig Guds under i mitt eget liv som störst. Det är inte detsamma som att förringa det smärtsamma, men det ger balans, framtidshopp och ett avstamp för att gå vidare.
Kommentar till Markusevangeliet 14:20 | Judas förstår att Jesus vet. Känner han tveksamhet? Ångrar han vad han har lovat och tagit emot ersättning för? I så fall dövar han samvetets röst och låter sig bli alla tiders värsta förrädare.
Kommentar till 1 Korinthierbrevet 10:17 | Orden upprepas vid varje nattvardsfirande. Risken finns att de blir en formel, en ritual. Men innebörden är viktig, ja rentav omistlig. Och den måste få konsekvenser för hur vi ser på våra kristna syskon.
Kommentar till Andra Mosebok 24:3 | Att lova runt och hålla tunt är en allmänmänsklig egenskap. Ibland talar man om bragelöften, sådana som låter bra men som bryts snabbt. Israeliterna på sin ökenvandring är inget undantag.
