Kommentar till Psaltaren 130:6 | Själens mörka natt, när Gud är så långt borta att alla böner känns fåfänga, kan slå till när vi minst anar det. Men så länge längtan lever lever också hoppet om att gryningen ska komma.
Kommentar till Första Kungaboken 19:7 | När Elia är trött intill döden skickar Gud en ängel med proviant. Vilken föda behöver vi för att orka hela vägen?
Kommentar till Lukasevangeliet 7:47 | Måste en syndabekännelse innebära att man sätter ord på det som blev fel? Tydligen är muntlig framställning, som det hette i gamla skolbetyg, inte nödvändig. Ordlös kärlek räcker långt, även för en inbiten synderska.
Kommentar till Första Korinthierbrevet 10:13 | När det är som mörkast och allt hopp verkar vara ute kan det tyckas omöjligt att hitta en lösning. Men Guds fantasi är oändlig. Han har utvägar som ingen mänsklig hjärna kan komma på.
Kommentar till Psaltaren 31:3 | En klippa ger inte vika i första taget. Den ger fotfäste och trygghet. Men den är ingen grotta att gömma sig i utan en utsiktspunkt som ger möjlighet att lyfta blicken och hitta nya utvägar.
Kommentar till Matteusevangeliet 16:23 | Mänskliga tankar står sig slätt när de ställs vid sidan av de tankar som Gud har för vår räkning. Vill det sig illa leder de alldeles fel, vare sig de gäller vårt eget liv eller någon annans.
Kommentar till Jakobsbrevet 1:13 | Gud frestar ingen. Det sköter en annan potentat, som vägrar släppa greppet om människorna trots att han vet att hans dagar är räknade.
